Hemma igen
Vi tar hela helgen och Borås besöket från början.
Fredag: Bussresan tog ungefär fyra och en halv timme. Fast alla var ganska pigga så det blev mycket prat, allsång till radion och billekar. allt för att lyckas fördriva tiden på bästa sätt.
När vi kom till vandrarhemmet packade vi bara in väskorna på våra rum och tog oss sedan till pizzerian vi skulle äta på. Det var supergosa pizzor och jag har inte ätit en Hawaii på flera år. Det var favoriten då jag var mindre. Vi blev även imponerade över hur högt dom kastade pizzorna. Säkert två meter upp i luften. Efter pizzan så tog jag och en hög andra drillare oss en promenad i stan. Vi gick in i en del affärer som ännu inte hade lyckats stänga. Dock var det inte dom roligaste så det blev inget handlande. Vi gick även i en jättemysig park och hoppade runder i snöhögar. Små barn blir aldrig stora. Sen tog vi oss tillbaka till vandrarhemmet och bytte om till mjukiskläder och pratade skit och åt godis resten av kvällen. Jag hade dock önskat att vi inte hade behövt upp så tidigt dagen efter för jag var inte alls trött och hade gärna pratat ett par timmar längre men vid halv tolv var det tid för mig att slockna.
Lördag: Förutom ett sms som väckte mig vid två sov jag hela natten och vaknade inte förrän vid fem då Straffanstorp tjejerna, som också sov på samma vandrarhem som oss, började springa i korridoren utanför. Fast det var inte riktigt lönt att somna om eftersom jag hade tänkt gå upp vid halv sen ändå. Så jag fixade sminket på fem minuter och började sedan packa ihop och göra vid mig. Hanna, som blev min rumskompis, var inte alls lika pigg och morgonens nöje blev att väcka henne. Sen var det tid att bege sig till tävlingen.
Lite över sju, då vi kom dit, blev klädkontoll och sen ut och känna på golvet lite. Det var helt trögt från handbollsklister och reklammärken på golvet gjorde det svårare att göra spinns. Men det gick. Efter det var det dax för den långa väntan. Vi satt mest och kolla på alla dom andra som drillade. Några överraskningar blev det. Maria Ridell hade växt och utvecklats något enormt. Hon gjorde ett nästan felfritt program. Men hon brukar vara duktig. Sen Cindy gjorde ett sjukt coolt och läskigt kast. Man måste se det för att fatta hur extremt fint det var. Några saker som överraskade fast på andra viset var Frida som inte alls satte sitt program. Det var fint och få tapp men en del snekast gjorde att hon fick förenkla sina trix. Sara Wahlström som tidigare var sverigemästare bjöd inte på något vidare intressant program. Det var5 nog den största förvåningen. Men sen hade vi lite lunch och lite träning i B-hallen. Sen var det ännu mer vänta. Vid tre var det dax för oss. Jag hade inte varit nervös på hela dagen men när jag tog första steget ut på golvet var det som om allt kom på en gång och det kändes somn om min kropp hade en helt annan vilja än jag. Efter programet var jag inte nöjd men min insatts men över lag tyckte jag att det gick ganska bra för oss som helhet. Sen blev det bara några minuters väntan innan tävlingen var helt slut.
Jag hann tvätta bort sminket innan vi åkta och det var riktigt skönt. Sen blev det en och en halv timmes buss innan vi stannade för att äta. Jag lyckades hålla mig vaken den biten tack vara lite prat och läsning när dom flesta andra började somna till. Efter att vi hade ätit läste jag lite till men gjorde sen som alla andra och somnade dom sista timmarna hem.
Mamma och pappa hämtade upp mig och sen blev det hem och packa upp alla saker. Sen hoppade jag in i duschen för att försöka få bort det mesta hårsprayet. Sen kallade sängen på mig och jag var helt slut.
Nu har jag dock sovit ganska ordentligt men planerar inte att göra något speciellt vettigt idag. Elle-tidningen kom i helgen så jag ska väl läsa lite i den så länge. Andledningen till att här inte kommer några bilder i det här inlägget är för att jag inte hade kameran med. Dock hade Josefin det så jag ska få bilder från henne sen men hon är fortfarande kvar i Borås.
Fredag: Bussresan tog ungefär fyra och en halv timme. Fast alla var ganska pigga så det blev mycket prat, allsång till radion och billekar. allt för att lyckas fördriva tiden på bästa sätt.
När vi kom till vandrarhemmet packade vi bara in väskorna på våra rum och tog oss sedan till pizzerian vi skulle äta på. Det var supergosa pizzor och jag har inte ätit en Hawaii på flera år. Det var favoriten då jag var mindre. Vi blev även imponerade över hur högt dom kastade pizzorna. Säkert två meter upp i luften. Efter pizzan så tog jag och en hög andra drillare oss en promenad i stan. Vi gick in i en del affärer som ännu inte hade lyckats stänga. Dock var det inte dom roligaste så det blev inget handlande. Vi gick även i en jättemysig park och hoppade runder i snöhögar. Små barn blir aldrig stora. Sen tog vi oss tillbaka till vandrarhemmet och bytte om till mjukiskläder och pratade skit och åt godis resten av kvällen. Jag hade dock önskat att vi inte hade behövt upp så tidigt dagen efter för jag var inte alls trött och hade gärna pratat ett par timmar längre men vid halv tolv var det tid för mig att slockna.
Lördag: Förutom ett sms som väckte mig vid två sov jag hela natten och vaknade inte förrän vid fem då Straffanstorp tjejerna, som också sov på samma vandrarhem som oss, började springa i korridoren utanför. Fast det var inte riktigt lönt att somna om eftersom jag hade tänkt gå upp vid halv sen ändå. Så jag fixade sminket på fem minuter och började sedan packa ihop och göra vid mig. Hanna, som blev min rumskompis, var inte alls lika pigg och morgonens nöje blev att väcka henne. Sen var det tid att bege sig till tävlingen.
Lite över sju, då vi kom dit, blev klädkontoll och sen ut och känna på golvet lite. Det var helt trögt från handbollsklister och reklammärken på golvet gjorde det svårare att göra spinns. Men det gick. Efter det var det dax för den långa väntan. Vi satt mest och kolla på alla dom andra som drillade. Några överraskningar blev det. Maria Ridell hade växt och utvecklats något enormt. Hon gjorde ett nästan felfritt program. Men hon brukar vara duktig. Sen Cindy gjorde ett sjukt coolt och läskigt kast. Man måste se det för att fatta hur extremt fint det var. Några saker som överraskade fast på andra viset var Frida som inte alls satte sitt program. Det var fint och få tapp men en del snekast gjorde att hon fick förenkla sina trix. Sara Wahlström som tidigare var sverigemästare bjöd inte på något vidare intressant program. Det var5 nog den största förvåningen. Men sen hade vi lite lunch och lite träning i B-hallen. Sen var det ännu mer vänta. Vid tre var det dax för oss. Jag hade inte varit nervös på hela dagen men när jag tog första steget ut på golvet var det som om allt kom på en gång och det kändes somn om min kropp hade en helt annan vilja än jag. Efter programet var jag inte nöjd men min insatts men över lag tyckte jag att det gick ganska bra för oss som helhet. Sen blev det bara några minuters väntan innan tävlingen var helt slut.
Jag hann tvätta bort sminket innan vi åkta och det var riktigt skönt. Sen blev det en och en halv timmes buss innan vi stannade för att äta. Jag lyckades hålla mig vaken den biten tack vara lite prat och läsning när dom flesta andra började somna till. Efter att vi hade ätit läste jag lite till men gjorde sen som alla andra och somnade dom sista timmarna hem.
Mamma och pappa hämtade upp mig och sen blev det hem och packa upp alla saker. Sen hoppade jag in i duschen för att försöka få bort det mesta hårsprayet. Sen kallade sängen på mig och jag var helt slut.
Nu har jag dock sovit ganska ordentligt men planerar inte att göra något speciellt vettigt idag. Elle-tidningen kom i helgen så jag ska väl läsa lite i den så länge. Andledningen till att här inte kommer några bilder i det här inlägget är för att jag inte hade kameran med. Dock hade Josefin det så jag ska få bilder från henne sen men hon är fortfarande kvar i Borås.
Kommentarer
Trackback