Finns det något bättre?

Det tog två minuter av träningen innan jag insåg hur mycket jag hade saknat den. Till och med att springa var riktigt roligt. Haha, jag var nästan som ett barn på julafton, sprudlande, sprallig, glad!

Och det blev bara bättre då det inte var någon lat sommarträning utan en riktig där man faktiskt tog ut sig. Ett annat plus var att vi hade en hel del nya saker på schemat. Fast jag behövde gå ungefär 20 minuter tidigare och då hade vi precis hunnit med uppvärmningen (en timme) för kroppen, vilket betyder att stavtekniken var kvar... Men det flyter väl på bättre efter några gånger. Nu hoppas jag nästan att vi kommer ha tre timmars träningar till hösten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback